Pang, bom, ner i diket!

Idag inträffade det som jag fasat för under hela denna vinter; jag ramlade! Rakt ner på marken, pang på rumpan. Det gjorde inte ont, men det var lite pinsamt. Som tur var var jag inte ensam utan hade sällskap av Michaela hem från bussen. Jag tror att det var första gången jag ramlade den här vintern, och jag hoppas absolut att det blir den sista.
   Nu sitter jag och pluggar matte och kemi som jag inte förstår så värst mycket av. Jag känner att det skulle vara lite roligare att sätta mig framför tv:n, men det ska jag inte! Nu ska jag plugga som attan! Det ska ta mig tusan bli ett VG i matte D om det så är det sista jag gör!
   Därför lämnar jag nu mitt bloggande och återvänder till matematikens (inte så) underbara värld!

Ciao!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0