Bättre att dra av plåstret snabbt än långsamt.

Just nu är jag inne i en fruktansvärt jobbig period av mitt liv. Lärarna kan inte sluta spruta ut massa jobbiga, tidskrävande, och till och med ibland onödiga, uppsatser, prov och redovisningar. Man tycker ju att deras planering skulle kunna varit något bättre. Skulle eleverna kunna ge betyg till lärarna skulle jag utan tvekan ge dem ett IG i planering! Det är inte okej att slänga in allt sista veckan innan sommarlovet och förvänta sig att man ska kunna prestera i alla ämnen. Jag är visserligen tjej, så jag ska ju kunna göra två saker samtidigt, men inte hundratals! Nej, nu känner jag hur irritationen stiger och jag skulle bara vilja skita i allt och tända en brasa med alla skolböcker.
   Nu är det dags för att inta mitt helvete. Jag kanske överlever det, det är ju trots allt bara två veckor kvar nu.


En annan del på dygnet.

Jag vill sova, men varken mitt huvud, min kropp eller mina ögon tillåter det. Vad ska man då göra när denna situation uppstår? Det bästa är väl att bara ligga kvar i sängen och försöka tvinga sig till sömns. Lyckas man inte har man ju ändå fått lite vila. Det var den metoden jag började med. Efter många timmars vridande och vändande gav jag upp och tittade ut genom fönstret. Ljust var det och klockan på nattygsbordet visade 04:18. Min första tanke som då dök upp var: PROMENAD! Och det blev det. Klockan halv fem på morgonen tror man inte att någon är vaken, vilket till viss del stämmer då ingen normal människa bestämmer sig för att stiga upp då (ja, jag kände mig inte direkt normal när jag var ute och gick klockan halv fem på morgonen!). Jag hade tydligen trott fel för när jag kom ut var det liv överallt. Det kryllade av kvittrande småfåglar och hoande duvor överallt och vägarna täcktes av slemmiga små sniglar. Dessutom gick det inte att undgå alla flygande småkryp som svärmade omkring mitt huvud. Det märktes att sommaren är här vilket gjorde min start på dagen bättre än den varit på länge. Sommaren betyder liv, glädje och värme, och skulle alla mornar vara som denna, skulle varje ny dag få en bra start.

Tiden är kommen.

Mallan is back!!! Får vi hoppas. Jag vill skriva, men jag kommer inte på något jag vill knappa in på tangentbordet. Det är ju inte kul att skriva om vad man gör hela tiden. Det tycker jag inte är intressant. Jag vill skriva om något roligt, något som väcker tankar, något som gör att man tänker: ja, men så är det ju! Idétorka har jag som sagt. En torka som pågått under en lång tid nu. Vi får hoppas på lite regn. Vädergudarna kanske är på min sida i fortsättningen...

RSS 2.0